Sagotavlor

Jag har hållit på med ett litet sagoprojekt.
Inte av någon speciell orsak,
utan bara för att jag tycker att det är kul.

Gladkonst, ni vet :)

Men det är svårt!
Vi har ju alla hört och läst
de där gamla klassiska sagorna.
Vi har alla nån bild i huvudet av hur
de "ser ut".

Vi vet hur Snövit ser ut.
Vi vet hur hemsk den stora
stygga vargen är.

Och alla har väl nångång
förställt sig hur underbart
pepparkakshuset är i
sagan om Hans och Greta.

Och det är just därför det är svårt.

Så jag beslöt mig för att strunta
i vad min hjärna visar för
sagobilder för mig.
Hans och Greta kan ha jeans och tunika
om jag så vill.
Prinsen i Rapunsel
kan ha svart helskägg.
Om jag vill (och det ville jag).

När jag målar är det
jag som bestämmer hur de alla ska se ut.

Och det är just det som är så kul.

Vad är Gladkonst?

Gladkonst?
Vad är det??

Gladkonst är en känsla.
Det är som en egen liten värld.
En värld där hästar kan vara röda
och hundar kan vara blå.
Katterna är vilda i ögonen och
barnen är nästan alltid glada.

Det är en värld där
kvinnorna är tjocka
och varma och de göra
saker som kvinnor gör.

Det är en värld där husen är sneda
och trädens löv är stora
som handflator

En fot ser inte alltid ut som en fot
och en hand har fingrar
som mest är en aning om fingrar.

Det är inte hur saker
och ting ser ut.
Det är frågan om att man vet
vad det är ändå.

En röd häst är ändå en häst.
Man vet att det är det.
Ett hus med perspektiven i oskick
är ändå ett hus.

Gladkonst är en fråga om känslan
av det som finns.
Känslan av att känna igen
saker även om de inte ser ut som
på riktigt.

Och fram för allt är det en fråga
om att ha roligt.

Oj, blev det så här!!

Ibland vill när jag vill måla
men inte har några idéer
tar jag bara fram en canvas
och börjar "spåna" med färg.

Gör en bottenfärg,
vanligen ganska ljus,
och sen skissar jag bara lite konturer.
Lite sådär löst,
med kolstift.

Sen bär det av vart det vill.

Det är jättekul att göra så!
Ibland blir det inte så Gladkonst,
men för mig är det Gladkonst ändå.

Jag blir ju så glad av att göra det!

Ibland blir det bra.

Ibland blir det mindre bra.

Men det är.

Glad.

Konst.

Född med pennan i hand

Min mamma brukar säga att jag
är född med en penna i handen.
En liten överdrift där,
men visst har jag alltid ritat.

Pappa var konstnär
så jag hade alltid tillgång
till material och goda råd.
Han var min första inspiration.
Både som människa
och som konstnär.
Jag har alltid älskat hans tavlor.
Färggranna de också,
så jag antar att jag fick
min färgskala av honom.

Han fick dock aldrig se
att jag började måla.
Han gick bort hösten 2013
och jag började måla tavlor
ungefär ett år senare.
Han hade varit nöjd nu,
för han sa alltid: "Du ska måla,
och du ska skriva"
Och visst, det vill jag.
Och det gör jag.
Inte professionellt,
men med hela mitt hjärta.


Nedan en bild på en av pappas tavlor.
En av mina favoriter.

Gladkonst

Jag gör Gladkonst.

Nu tänkte jag öppna blogg där jag visar mina alster,
och ibland också skriver små
historier om och kring
mitt målande.

Ibland blir det riktiga historier,
och ibland kommer det att vara
helt påhittade historier som
passar till tavlorna.

Jag målar med akrylfärg på canvas.
Jag använder för det mesta
starka och glada färger.

Och jag har jätteroligt!!